Glädje och gnistrande örhängen

Publicerad 2016-04-30 21:22:32 i Klänningar och kjolar, Livet,

Student Awards 2016
 
 
Igår var jag på Sussex Uni's Student Awards, och hade en kväll fylld med så många starka känslor. Glädje, vänner, drinkar, dans. Men också trötthet, ångest, sorg och oro. Den senaste tiden har jag tänkt en del på hur i helvete en förklarar hur en mår, när en mår så mycket på en och samma gång. Hur en förklarar hur det känns att vara mitt i allt, efter att ha gjort slut och före inlämningsdagen för uppsatser och mitt uppe i ett liv fyllt med fantastiska vänner. När det är så mycket stark glädje och pressande stress och tryckande ledset i en och samma dag och samma kväll, som varvar andetag och tankevarv i en enda stor förvirrande härva.
 
Hur en sammanfattar en kväll där en är så obeskrivligt trött och ledsen, för hur en gjort illa andra och för hur de gör illa dig, bara för att en stund senare vara så fantastiskt glad och lycklig, för vänner som dansar och drinkar som spills i kramar. Och hur en kan vara så ledsen, bara för att senare kunna vara så glad. Hur livet är ett enda stort virrvarr av känslor och intryck och tankar, som är så svåra att förklara och reda ut men ändå får en att inse hur fantastiskt levande en är. Hur allt, allt, allt, lever och lever om. Och hur svårt det än är att försöka förklara, så är det ändå. 
 
Translation; I'm finding it hard to accurately represent my life and my thoughts and feelings lately. It's just so much, all the time.Oh and there's a pic from last night, when I went to the Students' Union's Student Awards and felt all the feelings, worry and sadness and so so much happiness. Such strong feelings, mixed with each other and yet atomically independent of one another. Because you're so sad, and then you're so happy. They don't cancel each other out, they just take turn, take every other breath, every other thought, to occupy your mind. And it's confusing, but you just have to accept it and tag along for the ride. I've been thinking about how amazingly alive one feels, when one realises how ridiculously changing everything is. How alive you feel when you're in the middle of a storm of such amazingly strong emotions. Always feeling, always being, always alive. 
 

Kommentarer

Postat av: Lili

Publicerad 2016-05-11 19:16:05

Otroligt fint skrivet. Livet rymmer verkligen så mycket, ofta på samma gång. Klart det blir svårt att förklara alla gånger, när man knappt själv vet vad man känner ibland. Men jag tycker ändå du gör det bra här och jag tror att jag förstår.

(Jättefin klänning, för övrigt)

Kommentera inlägget här
Publiceras ej