En månad med honom och London

Publicerad 2016-05-23 19:16:56 i Livet, Runt i England,

One month in London
One month in London
 
Insert obligatorisk bild på mig själv och en klassisk Londonutsikt; som jag börjar varje inlägg om resor till London. Den tolfte maj åkte jag och Patrick till London för att fira. Jag hade smygbokat biljetter till mamma mia och sedan sagt åt honom att lämna den tolfte ledig. Det var kanske inte världens största present, då matinébiljetter mitt i veckan är ganska billiga och London ju bara är någon timma bort för oss, men det kändes ändå stort. Att få småfira en månad med han den där i Londonstaden som jag drömt om så länge, med en musikal som jag sett och älskat så mycket.
 
One month in London
One month in London
 
Här är han, förresten, han den där. Patrick. När vi kom fram till huvudstaden hade vi några timmar att göra vad vi ville med, så vi ägnade den åt att promenera runt Covent Gds och lapa sol och kolla på folk. Men jag gick runt hela dagen och höll hand och kollade mest bara på han och kunde inte riktigt fatta't. Att jag får ha det så bra med han den där. Att livet kan få vara så enkelt och så bra.
 
One month in London
One month in London
 
Vår Londondag var den under där veckan som ju var så jäkla varm och solig så en nästan trodde sommaren var här, så vår dag var en hel nästansommardag där en bara bär shorts och tunna jackor och gör allt en kan för att få känna på solen och värmen. Till lunch köpte vi lådor från Pret à Manger och satte oss i en park alldeles vid Hotel Savoy, och kollade på sol och solande och fåglar och blommor. Höll händer och kysstes lite och pratade massor. Och sedan kom vi på att nu är det snart musikal så nu får vi gå.
 
One month in London
One month in London
 
Efter musikalen bestämde vi oss för att stanna kvar ett tag och bara ha det bra här i Covent Gdn. Det var ju så varmt och så soligt och alla var ute så det kändes helt enkelt fel att lämna't utan att krama ur varje liten stund av må braande först. Så vi gick runt, hittade en muminaffär - köpte vem ska trösta knyttet på engelska och är så glad - en anteckningsboksaffär - köpte en almanacka och är även så glad för den - kollade på gatumusikanter och folk och kvällens sneda solstrålar. Drack öl i sommarljumma kvällen och suckade och mådde bra.
 
One month in London
One month in London
 
Och sedan bjöd han mig på middag på Jamies' Italian och vi satt mitt emot varandra och höll hand och tittade varandra djupt in i ögonen och det var precis så töntigt romantiskt som det låter. Och jag satt där och försökte hålla ut på varenda sekund, spara och uppskatta varje liten stund. Hur lycklig jag var, hur fin han var, hur kära vi var. Verkligen leva precis där då och unna sig att bara bara må bra. Och sedan bestämde vi att nu hade vi tagit vara på kvällen så vi var nöjda och kände för att åka hem. Somnade på tåget och promenerade sedan sakta genom Brighton tills vi klev in genom dörren och så var den första månadsdagen slut.
 
Translation; It's been a while again I know but hey here's some photos from a trip to London. It was our first month anniversary and I wanted to take Patrick to Mamma Mia to celebrate, so I did. We spent the day enjoying the sun shine and holding hands and walking around Covent Garden and just had such a lovely day just us just in love. It was in the middle of a lot of stress and worries what with essays and deadlines and all and it was such a treat to just put all worries aside for one day and decide to just be relaxed, feel in love and have a nice day in London town with the person I like the most. I really enjoy feeling so happy, feeling so in love and so at peace. And it was so nice to spend a day just doing and celebrating that. 
 

En vecka i taget II

Publicerad 2016-05-09 17:50:00 i Livet,

On my phone pt. 2
On my phone pt. 2
 
Om jag ska vara helt ärlig så har den här veckan mest varit plugg plugg plugg plugg. Jag har de senaste tre veckorna skrivit samman tre uppsater på sammanlagt 10 000 ord, läst hundratals sidor papers om diverse politiska problem och fått träsmak i rumpan av att sitta still. Längtar så mycket efter att få lägga undan datorn, gå ned till stranden och glömma allt vad fotnoter heter.
 
On my phone pt. 2
On my phone pt. 2
 
För Brighton har varit så jäkla fint på sistone, så varmt, så soligt, så grönt. Varendaste dag vill en bara sitta ute och lapa sol, äta glass och dricka öl, men då en ju istället är fast inomhus mestadelen av dagarna så får en nöja sig med att drömma om sommarupptåg inifrån biblioteket och njuta av kvällsolen på väg hem.
 
On my phone pt. 2
On my phone pt. 2
 
Men om kvällarna har vi tagit tillvara på all värme som stannat kvar efter att solen gått ned, och suttit i parker, grillat på bakgårdar och promenerat genom staden i shorts och kjolar och linnen. Och bara mått så jäkla bra. Älskar sommarkvällar efter sommardagar, då solen gjort alla så glada och avslappnade och kvällen närmast vibrerar till minnet av dagens värme. Det är så varmt, så somrigt, så romantiskt.
 
On my phone pt. 2
On my phone pt. 2 
 
Sen har vi ju också smugit iväg vissa speciellt soliga dagar och njutit av vädret även fast vi borde plugga och jobba. Som när vi alla möttes upp för att plugga men efter nån timma utbrast att nu får vi ändå ta och gå och äta glass. Så tillbringade vi sedan eftermiddagen inne vid fontänen vid Old Steine, tittade på folk, åt glass, hjulade och retades. Så där som vänner gör. Plus ovanstående glass från boho gelato - nutella, banan och jordnötssmör - är att dö för.
 
On my phone pt. 2
On my phone pt. 2 
 
Annars då? Så som det alltid är i deadline times så försöker hjärnan så mycket den kan att hitta på saker att göra istället för att plugga, vilket lett till att vi ägnat mycket tid åt mat. Äta, laga, you name it. Som den där kvällen då vi möttes upp på the North Laine pub, och pratade och åt och drack och mådde så bra. Eller när jag och Patrick bestämde att nu är det dags för portobellosvampburgare och sedan lagade världens festmåltid. 
 
On my phone pt. 2
On my phone pt. 2
 
Och så en morgon så vaknade vi helt utan frukost hemma, och bestämde oss för att gå och äta frukost ute. Vi bor högst uppe på en av Brightons kullar, långt från de flesta caféer men alldeles nära Queens Park, så vi köpte croissanter och juice från en cornershop och tog med till parken. Bara jag och Patrick och solen och fåglar, sån jäkla bra start på en dag.
 
Så för att sammanfatta veckan så har den varit tråkig och stressig och bra, tråkig och stressig pga uppsatser som ju aldrig skriver sig själva, men också så bra pga allt allt annat. På grund av vänner och mat och sol och kvällar och dagar och mornar ute. På grund av att sommaren äntligen är på väg.
 
Translation; part II of my weekly catch ups. Last week I spent most my days just working and writing essays, three out of four are now done and I can't wait to get to spend a single day not stuck in front of my laptop. The weather has been so lovely lately, with the summer days becoming warmer and sunnier as the deadline pressure increases. I really wish I could spend more of my time outside, rather than just inside the library/our room studying.
 
I've been up to other things as well though, a part from writing essays. Like spending our evenings out with friends or having them come over for BBQs. Mostly though, we've been enjoying the lovely warm summer evenings, where you stay out until late wearing shorts and skirts and still feeling warm. 
 
Overall, it's been a busy yet boring yet lovely week, busy in terms of essays and boring in terms of the repetitiveness of writing, but most of all it's been so lovely in terms of weather and friends and mornings and days and evenings out. It feels like summer is on it's way. Finally.
 

Födelsedagsutflykt

Publicerad 2016-05-04 06:24:00 i Livet,

Harry Potter Studios
Harry Potter StudiosHarry Potter Studios
 
Något som jag helt glömt att dela med mig av är min födelsedagspresent från Patrick som ju var en överraskningsresa till the Harry Potter Studios. Trodde inte mina ögon när jag fick biljetten till Platform 9 3/4 på födelsedagsmorgonen, och förstod att äntligen äntligen äntligen skulle jag åka dit och se och uppleva allt; se hogwartsslottet och gå runt i diagongränden och smaka butter beer och allt allt allt allt annat (insert super excited emoji).
 
Och visst, även om butter beer inte var så jag trodde den skulle vara - dvs kall och utan alkohol - så var allt allt annat precis så perfekt som jag förväntade mig. Vi ägnade en hel dag bara att gå runt och titta och peka och kommentera på precis allt, hur Patrick såg ut att höra hemma hos Weasleys, hur jag liknar en Hermione med kort hår, hur utomordentliga quidditchspelare vi skulle vara och vilka kostymer vi gillade bäst. Samt kunde knappt hålla inne all excitement för alla fantastiska ungar som sprang runt i gryffindoruniform och trollstavar i högsta hugg.
 
Verkligen en sån jäkla bra dag med en sån jäkla fin kille. En sådan där dag som bara var så bra, fast så mycket annat just då var skit. Och för att avsluta den dagen på bästa sätt, efter en lång dag av kyssar(självklart kysstes vi överallt vad annars ska man göra om man är kär i HP studios), skratt och prat, så bestämde vi sedan på kvällen att satan om det ändå inte skulle vara vi. Och så, från och med då var det så. Pojkvän Patrick och Flickvän Frida. Och sedan åt vi våra burritos från la choza och kysstes lite till. Kort sagt: best day ever.
 
Translation; So one thing I've forgotten to tell you guys about is our trip to the Harry Potter Studios. It was Patrick's birthday present surprise to me, and let me tell you, it was the best birthday present/birthday celebration ever. Getting to walk into the big hall, seeing the castle, tasting butter beer, you name it. It was glorious. And it was so lovely to get to spend such a lovely nerdy day with one of the loveliest nerdiest people I know; reciting dialogue from the films, awwing at all the cute kids dressed in Hogwartsuniform, telling each other pieces of trivia that we know and of course kissing wherever we could find a spot to. Because that's what you do when you're in love and at the HP studios.
 
Oh, and to finish a lovely day in a lovely way, we later found ourselves at home with some burritos, realising how lovely this all felt and decided that this thing should be a thing. And from that moment on, it's been us. Together. And then we finished our burritos and kissed some more. To conclude; best day ever.
 

En ganska dåligt undanhålld hemlighet

Publicerad 2016-05-02 08:14:00 i Extra fina dagar, Livet,

USSU Student Awards
 
Ja, som många av er troligtvis redan gissat, så är den där rödhåriga personen som figurerat i diverse bilder och inlägg både här, på facebook och instagram lite mer än bara en vän. Han heter Patrick, och han är den finaste personen jag någonsin träffat. Vi hade varit vänner länge länge när mars kom, med allt som kom med det, och vi fann varandra. Vi fann varandra under en tid då vi båda var ensamma och längtandes efter en hand att hålla. Så vi höll varandras. Och jag har hållit honom nära sedan dess.
 
Allt liksom bara föll på plats, och från en dag till en annan så kunde jag inte längre förstå hur det inte hade varit uppenbart tidigare. Hur jag hade kunnat gå runt utan att förstå att han den där nära vännen skulle kunna vara så mycket mer. Så, hej bloggen, här är Patrick. Han gillar spel och soulmusik och stiliga skjortor. Han dansar så ens hjärta slår dubbelslag, och när han lägger sin arm om dig så känner du dig hemma. Han jobbar i affären med mig, pluggar antropologi och har världens sötaste lock i pannan när han vaknar om mornarna. Och han är min pojkvän.
 
Translation; So, there's a rather badly kept secret I feel like it's time to tell you guys about. And that's about my relationship with that ginger guy up there. That's Patrick, and he's amazing. We've been close friends for a long time, and when march came around with all that came with it, we found each other. We both needed a hand to hold, so we held each others, and haven't let go since. And now I just can't understand how I didn't get it earlier, that that close friend could be so much more. That we could be this.
 
So hello blog, here's Patrick. My boyfriend. He likes games and soul music and handsome shirts, dances like a god and will tickle you any chance he gets. He is the happiest, loveliest, kindest person I've ever met and when he holds me, it feels like home. You'll get to know him more and more as time progresses, but I think that's all you need to know for now. That, and that I love him. 
 

En vecka i taget

Publicerad 2016-05-01 13:40:34 i En vecka i taget, Livet,

I ett försök att liva upp den här bloggen igen, då den ju så länge gått och stått då jag så sällan tar med mig storkameran ut, så tänkte jag försöka mig på min version av Saras veckosammanfattningar. Alltså, visa upp några bilder från telefonen från veckan som gått, och låta de representera mitt liv under de sju dagar som varit. Det blir lite mindre pretentiöst, lite mer spontant, men först och främst så hoppas vi att det blir mer blogginlägg av detta. För inlägg med sämre bildkvalité är väl ändå alltid roligare än inga inlägg alls.
 
On my phone
On my phone
 
En stor del av min vecka har tillbringats påväg någonstans, påväg till campus, påväg hem, påväg till en föreläsning eller möte eller seminarium eller jobb. Och Brighton har varit alldeles fantastiskt ovanligt fint att vara påväg i. Soligt, varmt och nästan nästan somrigt. Sådär så en väljer att sitta ute om en har chansen. Så det värmer i ansiktet och får en att känna att åh, visst vore det väl ändå gott med en glass. Så så en faktiskt kan börja tro på att sommaren är påväg.
 
On my phone
On my phone
 
Fredagen var kvällen för USSU Student Awards, där jag var nominerad - men vann inte - till Student Rep Achievement vilket ju var ganska häftigt. Så jag och Spud klädde upp oss sådär som en väldigt sällan får chansen att klä upp sig som student, och var så jäkla stiliga tillsammans så jag får ju nästan dåndimpen. Kan säga att vi inte var fullt så snygga 10 timmar senare, då vi stapplade hem efter timmar av dans och alldeles för mycket sambuca.
 
On my phone
On my phone
 
The USSU Student Awards är delvis en jättefin tre-rätters middag med storband och tal och utdelningar av pris, men även en av årets största fester. Alla som jobbar inom the Students' Union, är valda till en position, deltar i ett sällskap eller sportlag eller på något annat sätt är en del av vår 13 000 stora studentkår är välkomna, så efterfesten är en ganska stor grej. Hela gänget från affären var där, och vi dansade och drack tills vi knappt kunde stå upp längre och verkligen bara hade det så himla kul.
 
On my phoneOn my phone
 
Sedan har ju veckan också varit sådant där vardagligt, och förutom alla timmar jag tillbringat skrivandes på alla uppsatser som ska in alldeles för snart, så var jag ju bakfull hela lördagen och åt eggs on toast och sedan tillgringade hela dagen inne, med tv serier, godis och fish n chips. Och så har jag jobbat. Burit och staplat och ordnat med smör och ägg och allt allt annat som en kan tänkas sälja tills händerna känns torra som sandpapper och armarna tunga som bly.
 
On my phone
On my phone
 
I onsdags mötte jag upp Laura för att gå på vår universitets orkesters vårspelning, vilket var en alldeles underbart roande och vacker kväll. De hade deras spelning i the Meeting House, alltså det spirituella möteshuset på campus, som är så himla himla fint. Det var en sån härlig paus mitt i allt mitt i veckan, att sitta ned och lyssna på musik och imponeras av musiker och andas och känna sig levande en stund. Och med det avslutar jag denna veckan.
 
Translation; I'm going to try a new thing, in an attempt to get myself to write and blog a bit more. I'm just not taking enough photos with my big camera anymore, so from now on I'll try and write one post per week, summing up the past few days with some thoughts and photos from my phone. This week I've been enjoying the lovely weather whilst heading onto campus for essay writing/meetings/work - it's been so lovely and warm that you can't help but feel happy. I've also been looking rather stilish with my dearest Spud as we were preparing for the USSU awards, and danced our socks off at the after party. A part from that I've been hungover one day and worked a few others, and on wednesday I went with Laura to the Brass Band's Spring Concert to see a friend who's playing. It was such a nice evening to spend in a gorgeous building with some of my favourite people, listening to lovely music and feeling ok. To just sit down, in the middle of life and middle of a week and in the middle of everything, and listen to music with friends and just feel good. And that's about my week.